Tillbaka vid tangenterna

Nu var det länge sedan jag skrev, eller surfade runt över huvud taget. Tiden har varit knapp av olika anledningar, men nu är jag på G.
Måste först berätta att Ginza mår fin fint, hon har varit på Öland igen en sväng och är pigg och glad. Tiden efter operationen gick komplikationsfritt.

Nu är det snart dags för provstart för Draken. Tre av hans kullsyskon har redan var sitt 1:a pris i nkl var av "Lava" även har ett 1:a pris i ökl.
Vi ska iiiinte starta i ökl i år om vi skulle ta ett 1:a pris i nkl. Vi är inte riiiiiktigt klara för det ;)

Kharma och jag, vi övar oss på linje och lär oss närsöksignalen. Allt i ordning efter "breeder" Simons direktiv. Skulle bara våga annat ;). Birgitta, du skulle se vilka linjer hon tar!!!

Till sist måste jag gratulera Maud till SM bronset i sök med sin pärla, SLCH SBCH SJCH Searover Cosy. Ni är helt otroliga!!!!!

Bilden är dagsfärsk

Ginza

Här har varit lite turbulent de sista dagarna. För att göra en lång historia kort, Ginza var på Öland med farmor Anita och Ginza blev dålig. Alla trodde hon hade fått värmeslag och de åkte till Borgholm. Borgholm kunde inget göra så de skickade henne till ett djursjukhus utanför Kalmar. De la in henne och sa att hon hade vätska i livmodern och ett svagt hjärta.
När jag fick klart för mig i lördags att hon hade livmoderinflammation blev jag lite chockad. Ringde och pratade med en veterinär där men hon menade att livmoderinflammationen var inte det som värst utan det var hjärtat, så någon operation kunde det inte bli tal om.
Anita var i kontakt med en annan veterinär där som sa samma sak. Jag fick panik, nästan alla pengar på hennes vet. försäkring var slut eftersom hon hade legat där i 3 dygn och än var hon inte opererad. De hade heller inga planer på att göra det.
Jag kände panik, avliva? Åka ner och hämta en slut Ginza med ett orkeslöst hjärta? Vad göra? Ringde min underbara veterinär och fick goda råd som alltid.
Roger ilade ner till Kalmar i går och mötte en glad Ginza.
Idag har hon opererats, livmodern var så stor att det var fara på färde.
Nu har jag just tagit tempen och kollat slemhinnor på henne. Hon viftar glatt svansen mot biabädden när man kollar till henne. Hoppas att hon är lika pigg i morgon bitti. Vi har ju Kippers operation färskt i minnet så vi vet att allt kan hända.
Men det är underbart att ha henne hemma igen. Nu har vi gjort det vi kan för henne nu är det upp till Ginzaklumpen, jag hoppas att hon kan åka ner till Öland igen och "dona" vidare med Anita om ett par veckor till hösten börjar närma sig.

Premiär

Igår var det premiär för hundsäsongen och nya jaktmarken på Näs. Det var räv och grävling som skulle jagas. Halva styrkan satt på rävpass. Roger Conny och Linus tog Grabben och Malla till hjälp. Det visade sig vara effektivare. Grabben fick snabbt nos på en grävling ute i havreåkern som de utan tvekan ställde. Roger fick säsongens första grävling.

Till något helt annat, vi har en mårdusling som stojar runt i trädgården....i går morse stod jag uppe vid hundgårdarna och helt plötsligt började trädet ovanför svaja. Jag som inte hade mina glasögon på mig tänkge, uj vilken stor ekorre....efter någon sekund kom jag på att Roger hade sett en mård för någon dag sedan så jag ilade ner till huset och hämtade mina glasögon. När jag kom upp så satt han i körsbärsträdet i Grabbens hundgård, betydligt längre än en ekorre och med vit fläck på halsen. Mården, han kikade på mig med sina söta ögon. Sen pep han i väg. Efteråt berättade Roger att sånna söta djur äter marsvin och kaniner.....vi som har våra ute och jag har varit rädd att räven ska ta dem. Men den där lilla rackarn känns som ett större hot.
Jag som aldrig hade sett någon mård trodde att de skulle var mer grävlingslika till utseendet och inte alls så snabba och smidiga. Han var mer "minklik". Alltid lär man sig något nytt!

Bilden: Malla, Rogers pärla